1. Varför gör ni Musikindustrin till en webbtidning?

Jag fick en fråga om att ta över Nyhetsbrevet MI. Eftersom jag själv i flera år önskat minst en webbtidning, helst en papperstidning, om nyheter i musikbranschen tog jag chansen att skapa den webbtidningen. Jag läser själv webbtidningar som dagensmedia.se och resume.se och tycker att kan media/reklam har två webbtidningar bör musik åtminstone kunna ha en.

2. Vad kan vi förvänta oss av nya Musikindustrin, vad kommer ni att bevaka?

Helt dominerande blir att bevaka nyheter och tendenser hos skivbolag och musikförlag. men livemusik blir också ett bevakningsområde. Mi handlar ganska mycket om business-to-business, men förhoppningsvis kan vi också göra lite utblickar till mediefrågor, reklam, spel, etc.

3. Apropå musikindustrin, hur ser du på musikbranschen i dag - är den i kris eller?

Musikindustrin har absolut ingen kris. Tvärtom har den nog aldrig varit så välmående, musikintresset – och suget att spendera pengar på detta – har aldrig varit så stort. Däremot så är det ingen hemlighet att skivbolagen i sin klassiska form går genom ett stålbad. Skivförsäljningen har minskat hand i hand med utökat utbud av annan underhållning, samt att GIVETVIS den illegala fildelningen förstört och parasiterat.

4. Du har ju bakgrund både som journalist och skivbolagsperson - kommer du 
helt ägna dig åt skrivandet nu, eller kommer du ha ett finger med i något
 skivbolag?

Min huvudsakliga sysselsättning blir nu skrivande, främst sport (i bl a Aftonbladet) men givetvis också musik i MI. Men det är svårt att lära gamla hundar sitta. Jag har dels jobbat vidare på konsultbasis med några artister som jag hade hos min gamla arbetsgivare Bonnier Amigo Music. Dels har jag tillsammans med artisten Pernilla Andersson startat skivbolaget Sheriff. Vi inleder bl a med Titiyos nya platta.

5. Om du fick önska, oberoende av kostnader, vad skulle samhället (som stat
 eller kommun) kunna göra för att stötta musikbranschen?

Åh, det är en stor fråga. Allt som samhället och staten gör utöver dagens suveränt usla stöttning är till det bättre. Personligen har jag önskat att dagens Fonogramstöd via Kulturrådet delvis eller helt styrs om till något slags investeringsfond som man som litet bolag – eller om storbolag gör “svåra” satsningar – kan låna ur.

På ett annat plan är det viktigt att det finns ännu fler replokaler, att klubbar och spelställen får det lättare att verka.

Men viktigast av allt är anser jag att politikerna inte fegar ur i fildelningsfrågan. Att man inser att det är 200% självklart att upphovsrätten ska gälla för musik precis som den gör för urtillverkare eller producenter av fotbollsskor. Efter FRA-debatten känns det som att fega politiker återigen lyssnar på de parasiterande fildelarnas kvasi-anarkistiska retorik.